Lördag

På de flesta arbetsplatser i Japan är man ledig lördag-söndag, men detta universitet är lite konservativt så här jobbar man till cirka kl 14 på lördagar. Jag är dock undantagen från detta, men eftersom jag inte riktigt visste vad jag skulle hitta på gick jag till labbet ändå.

Orsaken till att jag inte visste vad jag skulle göra är att alla jag frågat med emfas intygat att det absolut inte finns något av intresse i Mibu, och knappt i Utsunomiya heller (prefekturatshuvudstaden med cirka 900 000 invånare). Den senare är känd för sina lantliga och provinsiella småstadskaraktär samt så kallade ”dumplings”, vad det nu kan heta på svenska. Palt? Kroppkakor? Upplys mig gärna. Jag försäkrades dock om att det inte är för att deras dumplingar är särskilt goda eller speciella, utan bara för att de konsumerar så stora mängder. Professorn på laboratoriet skjutsade mig till en restaurang i Utsunomiya och bjöd på dessa dumplingar, mycket välsmakande.

Istället för lokal turism har det föreslagits resor hit och dit, och eftersom dagens resa, till Ashikaga och dess fyrverkerifestival, inte börjar förrän klockan tre kunde jag lika gärna hälsa på på labbet. Dessutom bjuder den ansvarige för internationella relationer på kaffe varje morgon klockan nio.

Döm om min förvåning när jag, på vägen hem från labbet, fick syn på en turistkarta över Mibu, med minst ett tiotal tempel, några parker, två slott och diverse annat. En rask undersökning på nätet visar att Utsunomiya förutom dumplings även är känd för sitt stora 1500-talstempel och sina cocktailbarer (sic!), med mycket annat. Det verkar som om jag själv måste ta reda på vad som finns att se, eftersom japanerna är för blyga för att medge att det finns något. Så på måndag hälsar jag på kommunens turistinformation som, enligt samma karta, har en broschyr på engelska.

Tre illustrationer följer.

Den talar för sig själv.

Dumplingar!

Mibukartan. Några kolumner förklarande text har klippts bort.